Om Midsommarkransen

 


Läget – 15 minuters promenad från Hornstull är vackert friskt och högt.

Vattenledningsvattnet tages direkt ur Stockholms Stads vattenledning från Norsborg.

Luxbelysning är anordnad på gatorna.

Dessutom finns ett större antal butiker för matvaror, cigarrer m.m. jemte serveringslokaler. En stor charmant dansbana byggs sommaren 1910 och hålles t.v. öppen lördagar och söndagar kl 7-11 e.m.

 

AB Förstaden Midsommarkransen 1910

 

 

Bakgrund

Den stora inflyttningen till Stockholm och bristen på fabriksmark gjorde att Stockholm snabbt expanderade söder- och västerut i slutet av 1800-talet. Liljeholmen hade genom järnvägen till Stockholm 1860 kommit att bli en ledande industriort och obebyggd mark i närheten blev attraktiv. Det blev för markägarna mer lukrativt att stycka av och sälja tomter än att bedriva jordbruk.

Ursprungligen hörde all mark i Söderort ända bort emot Botkyrka till Årsta gård som har mycket gamla anor - enligt traditionen ägdes gården på 1200-talet av Birger Jarl. Godset delades vid mitten av 1700-talet i Årsta och Hägersten. Nya avstyckningar ägde rum och senare under 1700-talet utlokaliserades i trakten av nuvarande Midsommarkransen torpen Midsommarkransen, Stora och Lilla Nyborg och Kristineberg.

Krogen Midsommarkransen

Torpet Midsommarkransen där det även idkades krogverksamhet nämns för första gången 1722. Namnet hade krogen fått efter en skylt som föreställde en krans av midsommar­blommor och Kransen kom sedan att bli det folkliga smeknamnet på hela stadsdelen. Krogen låg i ett gulmålat hus i korsningen av nuvarande Svandammsvägen och Nioörtsvägen och revs runt förra sekelskiftet.

Stora Nyborg

är idag det äldsta bevarade huset i Midsommarkransen där det står i hörnet Tellusborgsvägen/ Majstångsvägen. Ägorna för denna oansenliga kåk sträckte sig en gång i tiden ända bort till Telefonplan. På 1880-talet var det trädgårdsmästare som arrenderade gården men från 1895 tog slaktare över. Ättlingar till den siste bodde faktiskt kvar i huset ända fram till 1980-talet. I de andra torpen och kåkarna i trakten bedrevs alla möjliga slags verksamheter, bl.a. tillverkning av skarp ammunition...

Förstaden Midsommarkransen skapas

Alla de nämnda gårdarna med omfattande ägor köptes1901 av Karl Sanfrid Johansson, ost- och fruktgrossist från Falun. Han hade för ändamålet bildat AB Tellus med affärsidén att anlägga ett tegelbruk i det som nu är Svandammsparken och på plats tillverka det tegel som behövdes när området skulle bebyggas. Bruket kom också igång 1905 med ugnar, torkar och lagerhus. Dock var man

 

i otakt med byggplanerna och dessutom sinade leran i

lertäkten så efter två år gick företaget i konkurs.

Åtminstone en större fastighet i trakten - Kommunalhuset i Liljeholmen - är i alla fall uppfört med Svandammstegel!

Det konkursdrabbade företaget köptes upp av Nyborgs AB, ägt av bland andra bankiren Olof Aschberg och sedan vidtog vidlyftiga spekulationsaffärer.

Byggplanerna för Midsommarkransen var inriktade på arbetarbostäder: billiga hyreslägenheter och bra kommunikationer skulle konkurrera med innerstadens trångbodda alternativ.

Området norr om Vattenledningsvägen döptes till Tellusborg efter bolagsnamnen Tellus och Nyborg.

Det södra området fick heta Midsommarkransen och där var det AB Förstaden Midsommarkransen som styckade upp tomter och lät bygga.

Man bildade även AB Södra förstadsbanan som 1911 öppnade spårvägslinjer till både Aspudden och Midsommar­kransen för att underlätta tomtförsäljningen.

En av exploatörerna, Percy Tamm, bodde själv i en villa här ute, ”Tammens kåk”, där han lät installera ett badrum - det första och enda på många år i Midsommarkransen.

Tellusborg och Midsommarkransen

Den uppskattade arkitekten och sedermera stadsarkitekten Per Olof Hallman upprättade den första stadsplanen 1907 med ”täta, slutna och oregelbundna kvarter” som i innerstan; ”en varierande men sammanhållen bebyggelse”. Den omfattade 30 kvarter med bostadshus med plats i mitten för kyrka och kommunalhus och i utkanten för villabebyggelse.

Mycket i planen ändrades dock, exploateringsgraden ökades och 1910 kom en ny stadsplan där antalet villor minskats till förmån för fler trevåningshus. Lägenheterna var små men med för tiden god standard med rinnande vatten och wc.

Midsommarkransen tillhörde till 1913 Liljeholmens municipalsamhälle men inkorporerades därefter med Stockholm.

Själva stadsdelen Midsommarkransen bildades 1926. På 30-talet drogs gränsen delvis om så att området öster om den nuvarande tunnelbanan tillföll stadsdelen Västberga.

Genom att Midsommarkransen så långsamt byggdes ut har stadsdelen fått en rolig blandning av i stort sett alla bygg­stilar som förekommit under 1900-talet.

På 1910-talet byggde man i en stil blandad av jugend och nationalromantik, på 20-talet klassicistiska kåkar med stiliga portar och spröjsade fönster, under 30-talet kom funktionalistiska smalhus, ”skokartongerna”, på 40-talet barnrikehusen i rött tegel vid Svandammsplan och uppe på Främlingsvägen nära kyrkan. En ”citysanering i miniatyr” på 60-talet när tunnelbanan kom omdanade trakten kring Midsommarkransens ”centrum”. I dag pågår omvandlingen av industrifastigheter och många nya bostäder förväntas.

Befolkning

Från blygsamma 2000 invånare 1912, ”uteslutande arbetare”, bodde här som mest c:a 16000 (många barn!) 1949. Idag har invånarantalet sjunkit till ungefär 7500.

INDUSTRIERNA I KRANSEN

LM Ericson

Lars Magnus Ericsson (1846-1926), telefonkonstruktör och snille, anlade 1896 A.-B. L.M. Ericsson & Co, senare omdöpt till Allmänna telefonaktiebolaget Ericsson och efter 1981 Ericsson kort och gott. Företaget startade vid Tulegatan i Vasastan men med tiden växte man ur sina fastigheter och flyttade på slutet av 1930-talet ut till nya, större lokaler runt Telefonplan.

Verksamheten byggdes här upp enligt senaste företags-ekonomiska principer för tillverkning med exakt planering mellan företagets ingenjörer och arkitekter – ”rationella flöden av råvaror, produkter och människor”.

Ett laboratorium på 8-våningar och det 70 m höga så kallade LM-tornet för kortvågsforskning stod klara 1949. Den ursprungliga fabriken ritades av arkitekten Ture Wennerholm och anses vara funktionalismens vackraste industrikomplex i Stockholm.

Runt Telefonplan växte sedan ett ”brukssamhälle” upp med bostäder, sjukvård, butiker och fritidslokaler.

LM-staden

Består av c:a 1000 , oftast genomgående lägenheter på 2rok om c:a 45m2 i trevånings hisslösa smalhus som är 8-10 meter djupa. Det var byggmästaren Olle Engkvist som färdigställde dem i ”ett starkt rationaliserat seriebygge” under åren 1938-1940. Idag anses husen vara av s.k. kulturhistoriskt riksintresse: ”LM-stadens välbevarade smalhusbebyggelse utgör ett utomordentligt exempel på funktionalistiskt bostadsbyggande, här knutet till en stor arbetsplats”.

Ett bibliotek öppnades 1946 och samma år invigdes också Midsommargården med aktiviteter som kurser, utställningar och klubblokaler för alla åldrar.

Genom utflyttning av en stor del av Ericssons verksamhet blev anläggningen ledig och 2004 kunde Konstfacks-skolan flytta in i nyrenoverade lokaler vid Telefonplan.

Kvarteret Timotejen 17

vid Tellusborgsvägen 67-71 bebyggdes redan 1913. Industribyggnaden i kvarteret kom till efter en långvarig strejk på AB Primus på Lilla Essingen. För att inte belasta strejkkassorna för mycket startade fackföreningen en egen fabrik med tillverkning av samma produkter; främst s.k. ”Primuskök”.

Det hela finansierades ganska okonventionellt genom att man satsade pengar tillsammans med representanter för arbetsgivarna som bankiren Olof Aschberg (!). Företaget fick namnet AB Radius (latin för ”stråle”).

Arbetarna byggde egenhändigt upp fabriksbyggnaden och tillverkade de maskiner som sedan skulle användas i produktionen. En arkitekt hade man i alla fall anlitat; Tore Schubert. ”Geometriskt saklig industrianläggning i tegel och betong” har omdömet varit bland arkitekturhistoriker.

Tyvärr kom Första världskriget emellan; försäljningen av Primuskök dalade på grund av fotogenransoneringen och 1916 gjorde sig facket av med sin del av aktierna. Företaget kom senare att syssla med tillverkning av rostfria produkter men såldes 1964. Lokalerna har sedan dess använts som industrihotell och byggdes 1981 om fullständigt.

 

Text: Kent Smith 2006

© Rydén&Smith Stadsvandringar HB

 

Bryggeriet Munken

På Tellusborgsvägen 65 uppfördes 1927 byggnaden där Bryggeriet Munken fram till 1958 tillverkade svagdricka. När bryggeriet gick som bäst hade man 5 lastbilar som for runt till affärer, privatpersoner och stugområden i trakten och sålde svagdricka i en-, fem eller tiolitersflaskor.

Lokalerna har sedan använts av Plåt-, bil- och elverkstaden Lien & Jonsson AB, som tidigare höll till på Kronobergsgatan på Kungsholmen.

På 1930-talet drogs gränserna om så att en del av tomten tillhör stadsdelen Midsommarkransen och en del stadsdelen Västberga...

Tvättmedelsfabriken

Nordtendfabriken eller Persil låg i hörnan av Mikrofon­vägen och Tellusborgsvägen. Där tillverkades bl.a. tvätt­medlet Vita Tvättbjörn och putsmedlet Röda Björn med ”kontrollerat lödder”.1988 lades tillverkningen ned till omgivningens lättnad – parfymdoften från fabriken upp­levdes av många i trakten som rätt besvärande.

Macken

Den 10 juni 1916 bildades Aktiebolaget Mackmeter för tillverkning av ”precisionsmätverk för vätskor att användas i pumpar”. MACK, som namnet snart förkortades till, var bildat efter initialerna på efternamnen på bolagsstiftarna. Mack kom sedan att ge namn åt bensinstationer i största allmänhet, ”bensinmackar”. Huset där firman legat innan den lades ned på Tegelbruksgränd 2 hyste senare en kultur­förening med livlig verksamhet och rivningen 2005 skedde under starka protester.

Gatunamn i Midsommarkransen

Efter en namnrevision 1924 lanserades årstidsnamn på gatorna i Midsommarkransen (Aprilgatan, Höstgatan) förutom namn som anknöt till midsommar som Ringdansvägen och Majstångsvägen. Senare tog man namn också efter andra helger som pingst.

Tellusborgsvägen kallades tidigare Esplanaden vilket enligt Stockholms stads namnberedning var ”olämpligt”. Gatan påstås sedan ha haft fyra olika namn genom åren.

Vattenledningsvägen går längs vattenledningen från Norsborg i Botkyrka till vattencisternerna på Nybohovsberget. Den drogs fram år 1900 och fick namnet fastställt 1915. Många av dem som arbetade som anläggare, ”vattenrallarna”, bosatte sig sedan i trakten.

Tellus – bio, idrott och kultur

Biografen Tellus som var igång 1920-1980 på Vattenledningsvägen 46 drivs idag av kulturföreningen med samma namn.

År 1930 öppnades även biograferna Svanen på Svandammsvägen och Saba på Erikslundsgatan; båda nedlagda under ”biodöden” på 1960-talet. Tellus heter också den lokala idrottsföreningen, bildad 1921. Till en början var klubben så fattig att bara hälften av grabbarna i bandy­laget hade råd med skridskor under matcherna på Svandammens is. Resten spelade i vanliga vinterkängor...

Uppenbarelsekyrkan

invigdes 1961. Motiven på de sju fönstren är hämtade från

Uppenbarelseboken i Bibeln; därav kyrkans namn.


Jerkasmarknad  | Jerkasmarknad  | Javajerka  | Axanator  | Phalle  | Kista Galleria  | Skulptör  | Skulptör Nynäshamn  | Plastskulptur
Skulptur  | Konstnär  | Skulptur-Stockholm  | Skulptör  | Träskulptör  | Skulptur Sthlm  | Jerkasmarknad  | Skulptör