{"id":153,"date":"2025-04-09T14:18:28","date_gmt":"2025-04-09T12:18:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.jerkasmarknad.com\/tradera\/?p=153"},"modified":"2025-04-09T20:40:01","modified_gmt":"2025-04-09T18:40:01","slug":"lm-ericsson","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.jerkasmarknad.com\/tradera\/lm-ericsson\/","title":{"rendered":"LM Ericsson"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Lars Magnus Ericsson<\/strong>, ofta L. M. Ericsson<\/strong>, f\u00f6dd 5 maj<\/a> 1846<\/a> p\u00e5 Nordtomta g\u00e5rd<\/a> i V\u00e4rmskogs socken<\/a>, V\u00e4rmlands l\u00e4n<\/a>, d\u00f6d 17 december<\/a> 1926<\/a> p\u00e5 H\u00e5gelby g\u00e5rd<\/a> i Botkyrka<\/a> i Stockholms l\u00e4n<\/a>, var en svensk<\/a> uppfinnare<\/a> och f\u00f6retagare<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Ericsson \u00e4r mest k\u00e4nd som grundare av Ericsson<\/a> under namnet Telefonaktiebolaget LM Ericsson<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Biografi<\/h2>\n\n\n\n

[redigera<\/a> | redigera wikitext<\/a>]<\/p>\n\n\n\n

\"\"\/<\/a>
Alby g\u00e5rd<\/a>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"\/<\/a>
H\u00e5gelby g\u00e5rd<\/a>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"\/<\/a>
LM Ericssons fabriker vid Tulegatan<\/a>, Stockholm, 1890-tal.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"\/<\/a>
Lars Magnus Ericsson p\u00e5 H\u00e5gelby 1926.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"\/<\/a>
L.M. Ericsson p\u00e5 lit de parade p\u00e5 H\u00e5gelby.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Uppv\u00e4xt<\/h3>\n\n\n\n

[redigera<\/a> | redigera wikitext<\/a>]<\/p>\n\n\n\n

Lars Magnus Ericsson var son till hemmans\u00e4garen Erik Ericsson (1804\u20131858) fr\u00e5n Vegerbol<\/a> i V\u00e4rmskog och Maria Jonsdotter (1810\u20131890) fr\u00e5n Mosterud i Stavn\u00e4s socken<\/a>. Han f\u00f6ddes i V\u00e4rmskog, mellan Grums<\/a> och Arvika<\/a>, och v\u00e4xte upp i den lilla byn Vegerbol. Hans f\u00f6delsehem \u00e4r idag ett museum, LM Ericssong\u00e5rden<\/a>.[1]<\/a><\/sup> D\u00e5 Ericsson var tolv \u00e5r avled fadern och han var tvungen att b\u00f6rja arbeta.<\/p>\n\n\n\n

Arbete<\/h3>\n\n\n\n

[redigera<\/a> | redigera wikitext<\/a>]<\/p>\n\n\n\n

Ericsson arbetade som rallare<\/a> och gruvarbetare, b\u00e5de i Sverige och Norge<\/a>. \u00c5r 1867 flyttade familjen till Stockholm<\/a> och han tog arbete vid \u00d6ller & Co[2]<\/a><\/sup>, som huvudsakligen tillverkade telegrafutrustning<\/a>. Efter sex \u00e5r (1873) fick han tack vare sina f\u00e4rdigheter stipendium<\/a> f\u00f6r att forts\u00e4tta utbilda sig utomlands. Han \u00e5kte till Schweiz<\/a> och Tyskland<\/a>. Bland annat praktiserade han som instrumentmakare hos Siemens och Halske<\/a>[3]<\/a><\/sup>.<\/p>\n\n\n\n

Grundandet av en mekanisk verkstad<\/h3>\n\n\n\n

[redigera<\/a> | redigera wikitext<\/a>]<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 Ericsson 1876 \u00e5terv\u00e4nde till Sverige grundade han och en kamrat fr\u00e5n \u00d6ller & Co, Carl Johan Andersson<\/a>, en liten mekanisk verkstad. Carl Johan Andersson k\u00f6ptes senare ur f\u00f6retaget men fortsatte att samarbeta med Lars Magnus Ericsson. De h\u00f6ll fr\u00e5n b\u00f6rjan till i ett f\u00f6re detta k\u00f6k p\u00e5 omkring 13 m\u00b2 p\u00e5 Drottninggatan<\/a> 15 i centrala Stockholm. D\u00e4r tillverkade de matematiska<\/a> och fysikaliska<\/a> instrument, men snart b\u00f6rjade tillverkning av en egen variant av telefonen<\/a>. \u00c5r 1883 inleddes ett samarbete med Henrik Tore Cedergren<\/a>, grundare av Stockholms allm\u00e4nna telefonaktiebolag<\/a>, och Ericssons f\u00f6retag b\u00f6rjade v\u00e4xa ordentligt.<\/p>\n\n\n\n

Den av Ericsson 1885 till\u00e4mpade mikrotelefonid\u00e9n, en mikrofon kombinerad med h\u00f6rtelefon, gjorde hans namn ber\u00f6mt inom telefontekniken. Efter ett antal f\u00f6rb\u00e4ttringar patenterades mikrotelefonen 1895. 1896 l\u00e4t han ombilda sitt f\u00f6retag till aktiebolag.[4]<\/a><\/sup><\/p>\n\n\n\n

Den f\u00f6rsta stora fabriken<\/h3>\n\n\n\n

[redigera<\/a> | redigera wikitext<\/a>]Huvudartikel: LM Ericssons fabriker, Tulegatan<\/a><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6retaget v\u00e4xte snabbt och verksamheten flyttade flera g\u00e5nger till olika adresser runtom i Stockholm. Till f\u00f6ljd av stigande efterfr\u00e5gan p\u00e5 f\u00f6retagets produkter etablerade man sig 1884 i ett nybyggt hus (arkitekt Gustaf Sj\u00f6berg<\/a>) i kvarteret H\u00e4lsan vid Tulegatan 5, som d\u00e5 r\u00e4knades till stadens utkanter. D\u00e5 hade Ericsson 94 anst\u00e4llda. 1890\u20131891 uppf\u00f6rdes ytterligare en industribyggnad i kvarteret, med putsade fasader och inre konstruktion av gjutj\u00e4rn, efter ritningar av Wilhelm Klemming<\/a>.[5]<\/a><\/sup><\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1895 f\u00f6rv\u00e4rvades n\u00e5gra fastigheter i det till fabriken n\u00e4rbel\u00e4gna kvarteret Takt\u00e4ckaren<\/em> vid Tulegatan 15\u201319; d\u00e5 hade f\u00f6retaget 500 medarbetare som producerade 17 237 telefonapparater. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 producerade 700 medarbetare 25 580 apparater, varav 85 procent gick p\u00e5 export. Dessutom tillverkades telefonv\u00e4xlar, telegrafer och olika telefoninstrument.[6]<\/a><\/sup><\/p>\n\n\n\n

Mot Tulegatan uppf\u00f6rdes under \u00e5r 1896 till 1897 de nya fabriksbyggnaderna av byggm\u00e4staren Lars \u00d6stlihn<\/a> efter ritningar av den mycket produktive arkitekten Johan Laurentz<\/a>. Samma \u00e5r (1896) ombildades f\u00f6retaget till aktiebolag<\/a> under namnet ”LM Ericsson & Co” med kapital p\u00e5 en miljon kronor. F\u00f6retagsledningen flyttade in i Tulegatan nr 17.[7]<\/a><\/sup><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Lars Magnus Ericsson, ofta L. M. Ericsson, f\u00f6dd 5 maj 1846 p\u00e5 Nordtomta g\u00e5rd i V\u00e4rmskogs socken, V\u00e4rmlands l\u00e4n, d\u00f6d 17 december 1926 p\u00e5 H\u00e5gelby g\u00e5rd i Botkyrka i Stockholms l\u00e4n, var en svensk uppfinnare och f\u00f6retagare. Ericsson \u00e4r mest k\u00e4nd som grundare av Ericsson under namnet Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Biografi [redigera | redigera wikitext] Uppv\u00e4xt [redigera | redigera wikitext] Lars Magnus Ericsson var son till hemmans\u00e4garen Erik Ericsson (1804\u20131858) fr\u00e5n Vegerbol i V\u00e4rmskog och Maria Jonsdotter (1810\u20131890) fr\u00e5n Mosterud i Stavn\u00e4s socken. Han f\u00f6ddes […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-153","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nyheter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.jerkasmarknad.com\/tradera\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/153","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.jerkasmarknad.com\/tradera\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.jerkasmarknad.com\/tradera\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jerkasmarknad.com\/tradera\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jerkasmarknad.com\/tradera\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=153"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.jerkasmarknad.com\/tradera\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/153\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":156,"href":"https:\/\/www.jerkasmarknad.com\/tradera\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/153\/revisions\/156"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.jerkasmarknad.com\/tradera\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=153"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jerkasmarknad.com\/tradera\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=153"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jerkasmarknad.com\/tradera\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=153"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}